Tystnad råder.
Ja, det händer ju inte alltför ofta jag vet och törs inte lova bättring.
I veckan som var , tror jag eller var det förra veckan slog åskan ner i vår stationära dator. Det har inneburit att jag inte haft möjlighet eller tllgång till att uppdatera eller läsa andras bloggar.
Men jag har ju detsto roligare nu, när jag fått tillgång till dator och kan hänga med här i bloggvärlden.
Jag har avslutat ett antal projekt ,bland annat en kofta i Drops Silke-alpacka som blev helt ljuvlig. Även en tröja med kort ärm i Freedom Gorgeus har jag gjort klar och en kofta i garnet Alp premier.
Hoppas jag kommer ihåg att ta igen kameran från äldsta dottern så jag kan ta bilder.
Jag har även påbörjat ett antal projekt, ett sommarlinne i turkos Blend Bambo, en mosstsickad tröja i Kauni regnbågsfärgat 1-trådigt ullgarn och en kofta i dubbel alpacka till min äldsta dotter.
Nej, nu ska jag sätta mig i soffan med en stickning
Ha en trevlig kväll alla
Garn och choklad!
Inte så bra skärpa eftersom jag knäppt med mobiltelefonen, kameran är på vift igen.....
Men innehållet i paketet var underbart garnet på härva har Johanna spunnit själv. Jag är stolt över att få äga det.
Fabel är ett kanongarn att sticka sockar i ,men jag har även stickat en kofta från Drops i höstas i det.
De små paketen innehöll mörk choklad med blåbär som var kravmärkt och en vit chokladkaka med röda bär i. Mums!
Tusen tack Johanna!!
Min sticktid är förnärvarande begränsad på grund av att jag fått en inflammation i tummen, men idag har jag varit till en arbetsterapeut och fått en skena för att jag inte ska överanstränga tummen. Jag ska tydligen vila ut inflammationen. Grumpf!
Vet att det är för mitt eget bästa ...men jag vill ju STICKA!!
Promenera i skogen kan man ju göra, och där märks det vard fort det går med våren. Bara för någon vecka sedan var det fullt med snö i skoterspåret som nu är helt bortsmält. Det grönskar för fullt och är underbart härligt.
Här är ett litet fynd jag gjorde häromdagen
Fynd och fynd, det beror ju på hur man ser på detmen det verkar vara en spillkråka? som fått satt livet till. Kanske en räv som fick sig ett skrovmål?
Äntligen
Nu har Xigge kommit hem efter 4 dygn i skogen.
I förmiddags ringde en kvinna mig från Holm herrgård nedanför Björkåbruk ca 2,5 mil ifrån där Xigge försvann i tisdagskväll. Hon sa att hon sett en vit/brun hund som verkade lite skygg och när hon ropat på honom försvann han.
Jag ringde min sambo eftersom jag själv jobbade, och han skyndade sig ner till Holms herrgård men då var hunden borta.
Hela dagen och kvällen har vi varit där nere efter älven och gått ochh ropat efter Xigge utan resultat. Vid sjutiden var vi hem och åt middag och efter det for vi ner till herrgården igen för att lägga ut en filt och köttbullar till Xigge.
När vi gjort det vänder sig sambon om mot bilen och där, där är Xigge.
Jag vet inte vem som blev gladast av oss, men det känns så bra nu när han är hemma.
Jag vill tacka alla som varit engagerade och stöttat mig,för det har varit uppmuntrande att läsa era kommentarer och fått styrka från dem.
Kram till er alla!
Inget blir som man tänkt sig...
Jag har varit bortrest tre helger i rad till fjällen i påsk, helgen efter det var jag på inköpsmässa i Göteborg och nu i helgen har jag varit på handbollscup med Ellen i Norge. Jag har sett fram emot att komma hem och göra blogginlägg om allt roligt som hänt och lägga in bilder som jag tagit men så blev det inte.
I tisdags så sprang en av våra tre musketörer bort i skogen, och han har inte kommit hem ännu.
Det är så jobbigt att inte veta vart han är, vi har varit upp i skogen på alla möjliga tidpunkter på dygnet och ropat efter Xigge, en jacka med hundgodis ligger där (som ingen ännu rört) och inte ett spår,ljud eller någonting finns efter honom. Polisen är också inkopplad men de har hitills inte fått in någon bortsprungen hund.
Jag känner mig så orolig för honom så att det bara kryper i kroppen. Kan inte slappna av.
Som tur är, så är det ju varmt ute det finns gott om vatten och mat lär han nog hitta, men jag vill att han ska komma hem.
